Frivilliga Rättelser | Självrättelser
14869
home,page,page-id-14869,page-template,page-template-full_width,page-template-full_width-php,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-theme-ver-10.0,wpb-js-composer js-comp-ver-4.4.3,vc_responsive
Warning: getimagesize(/usr/local/pem/vhosts/305411/webspace/httpdocs/frivilligarattelser.se/wp-content/uploads/2015/04/logo2.jpg): failed to open stream: No such file or directory in /usr/local/pem/vhosts/305411/webspace/siteapps/WordPress-19617/htdocs/wp-content/themes/bridge/includes/shortcodes/shortcode-elements/slider.php on line 356

1

 

Begreppet självrättelse

I media används begreppen frivillig rättelse och självrättelse. Det är samma sak. Här nedan används genomgående uttrycket självrättelse.

2

 

Svenskars kapital i utlandet

Ingen vet hur stora oredovisade tillgångar personer bosatta i Sverige har i utlandet. Skatteverket har för mer än fem år sedan gjort bedömningen att beloppet sannolikt uppgår till mer än 500 miljarder kronor. Troligen låg den siffran i överkant.

3

 

Undanhållen skatt

Ingen vet heller hur stor avkastningen på det utländska kapitalet varit.

År 2008 var avkastningen på det utländska kapitalet negativ för de allra flesta. Det gällde också placeringar i Sverige. Åren därefter har kännetecknats av en positiv börsutveckling kombinerad med kraftfullt sänkta räntor. Det innebär att utvecklingen av kapitalet varierar väsentligt beroende på hur det varit placerat.

 

Vid antagandet att avkastningen på det utländska kapitalet årligen genomsnittligt uppgår till 3 procent är avkastningen på 500 miljarder kronor 15 miljarder kronor. Den årligen direkt undanhållna skatten uppgår då till storleksordningen 30 procent av 15 miljarder kronor, d.v.s. ca 5 miljarder kronor. Sannolikt är det beloppet för högt. Men det är ingen tvekan om att det rör sig om miljardbelopp i årligen undan­hållen skatt.

 

Av nyssnämnda belopp får svenska staten in viss del genom att utländska banker regelmässigt innehåller s.k. ”EU-källskatt” på räntor. Denna EU-källskatt uppgår nu­mera till 35 procent, vilket innebär att bankerna inom EU innehåller mer i källskatt än vad den svenska skatten uppgår till på räntor. Därutöver innehåller respektive stat regelmässigt även källskatt på utdelningar. Även denna källskatt överstiger i vissa länder 30 procent.

 

Ovanstående innebär att en del av de personer, som avger självrättelser, får pengar tillbaka, eftersom den skatt de erlagt i utlandet överstiger skatten i Sverige.

 

Däremot innehåller de utländska bankerna ingen källskatt på vinster vid avyttring av värdepapper.

4

 

Hur vanligt är det med självrättelser i Sverige?

Under år 2008 började Skatteverket informera allmänheten om att verket avsåg att vidta utvidgade åtgärder för att hitta det kapital, som gömts i utlandet. Samtidigt rekommenderade Skatteverket att de, som hade kapital i utlandet borde avge självrättelser. År 2010 lämnades det in ca 400 självrättelser. År 2011 lämnades det in ca 1.500. År 2012 var antalet nästan 1.100. År 2013 var antalet över 2.000. År 2014 var antalet ca 3.000.

 

Vid en självrättelse 2015 utgår i normalfallet, varken förmögenhetsskatt, arvsskatt eller skatt på avkastning avseende år 2008 eller åren dessförinnan.

5

 

Vad blir skattekostnaden för en självrättelse?

Vid en självrättelse år 2015 betalas den inkomstskatt, som skulle ha betalats för åren 2009-2014.

Regelmässigt uppgår skatten för hela perioden till ca 3 procent av kapitalet. (Det väsentliga undantaget från detta utgörs naturligtvis av de personer, som har oredo­visade tjänsteinkomster under den aktuella perioden.)

6

 

Sverige är unikt

6.1    Skatteamnesti

 

Ett stort antal länder i världen har emellanåt s.k. skatteamnestier. Det gäller exem­pelvis USA, England, Frankrike, Spanien, Italien och flertalet länder i Sydamerika.

Skatteamnestierna är utformade på mycket varierande sätt. Genomgående är att de skattskyldiga, som undanhållit medel från normal beskattning har möjlighet att re­dovisa dessa medel för Skatteverket/Finansdepartementet och därvid erhålla en (något) lindrigare beskattning än om Skatteverket/Finansdepartementet hade hittat medlen genom egna utredningar. Ofta är skattekonsekvenserna – särskilt i USA – högst väsentliga.

Skatteamnestier är regelmässigt tidsbegränsade. Här kan nämnas att de senaste skatteamnestierna i USA, har haft så tuffa villkor att antalet rättelser blivit synner­ligen begränsat.

 

6.2    Självrättelse enligt gällande svensk rätt

 

Regler om självrättelser infördes i svensk lag 1923 och är sedan dess i stort sett oförändrade. Ett likartat regelverk, men betydligt tuffare än det svenska, finns i Norge. Vid en självrättelse i Norge överstiger kostnaden för skatter och avgifter regelmässigt 30 procent av kapitalet.

Det svenska regelverket, som alltså funnits i mer än 90 år, är stabilt. Det är dess­utom väl fungerande och det är (i huvudsak, se vidare nedan) enkelt och entydigt.
Vid en självrättelse år 2015 tar Skatteverket ut den skatt, som skulle ha betalats på de aktuella medlen under inkomståren 2009-2014. Det ska redan här betonas att Skatteverket inte tar ut vare sig mer eller mindre än detta.

Därtill kommer att den skattskyldige får tillbaka den ”EU-källskatt”, som de ut­ländska bankerna innehållit på ränteinkomster. Den skattskyldige kan normalt sett även, åtminstone till viss del, få avräkning för utländsk skatt som innehållits på ut­delningar.

Innebörden av det nyssnämnda är att den, som avger en självrättelse till svensk skattemyndighet i normalfallet får en synnerligen förmånlig beskattning jämfört med motsvarande hantering av självrättelser i andra länder.

Det kan entydigt konstateras att Sverige är unikt.

7

 

Varför rätta nu?

7.1    Skattetillägg och fängelse

 

Skatteverket har avdelat väsentliga resurser för att leta efter obeskattat kapital i utlandet. För närvarande har Skatteverket ca 200 personer, som uteslutande sysslar med detta. Åren 2012, 2013 och 2014 drog dessa personer in ca 600 miljoner kro­nor i skatt per år.

Möjligheterna för Skatteverket att hitta det utländska kapitalet ökar, av flera anled­ningar, hela tiden.

Åtskilliga av de privatpersoner, som har kapital i utlandet, har en latent inkomst­skatteskuld av sådan storlek att om Skatteverket hittar tillgångarna innan själv­rättelsen avges kommer den skattskyldige inte enbart att drabbas av en skatte­process utan dessutom av en brottmålsprocess.

Överstiger den undanhållna skatten ca 400.000 kronor för något år blir det sannolikt åtal för grovt skattebrott och då är minimistraffet fängelse i sex månader.

Alternativt påförs ett skattetillägg om 40 procent av den undandragna skatten.

 

7.2    Tiden är ute

 

Regeringen i Luxemburg har antagit lagstiftning som innebär att Luxemburg infört obligatorisk rapportering av kapitalavkastningen på konton i Luxemburg till Finans­departementet i kontoinnehavarens hemland fr.o.m. 2015. Regeringen i Schweiz har informerat om att motsvarande troligen kommer att gälla fr.o.m. 2017. Det innebär att självrättelser måste avges dessförinnan för att undvika påtagliga obehagligheter.

Därtill kommer att huvuddelen av de stora bankerna i såväl Schweiz som Luxemburg med början år 2014 informerat de skattskyldiga om att konton med oredovisade medel kommer att avslutas varefter en check skickas till kon­toinnehavarens hemadress. Detta är en tydlig skärpning av de utländska bankernas syn på oredovisade medel, som innebär att en självrättelse är nödvändig för dessa personer.  De första checkarna har redan skickats ut.

 

7.3    Rätta nu

 

Chefen för Skatteverket, generaldirektör Ingemar Hansson, har vid upprepade till­fällen gått ut i pressen och meddelat att Skatteverkets hantering av självrättelser ska vara smidig och obyråkratisk.

Det nyssnämnda är till (nästan) alla delar sant. Skatteverket har skapat en särskild sektion i Stockholm, vilken hanterar alla självrättelser oberoende av var i landet den skattskyldige är bosatt. Arbetet på sektionen fungerar bra trots markant överbelast­ning och långa handläggningstider.

Beaktande den låga skattekostnaden, den ökande risken för upptäckt och det krav, som numera ställs av utländska banker finns det all anledning att omgående göra svarta pengar vita genom en självrättelse.

8

 

 När är en rättelse frivillig?

8.1    Självrättelse

 

En rättelse är frivillig om du, när rättelsen lämnas in, inte vet eller borde veta att Skatteverket har kännedom om dina oredovisade medel i utlandet (eller i Sverige).

Inför en självrättelse har du alltså att rannsaka dig och ifrågasätta om det finns an­ledning att tro att Skatteverket redan har information om att du har pengar i ut­lan­det.

Om så inte är fallet är din rättelse frivillig.

 

 

8.2    Vilken information kan Skatteverket ha?

 

Det vanligaste och allvarligaste är att du i Sverige använt kontokort knutet till ett konto eller en depå i utlandet. Eftersom Skatteverket gör kontroller av utländska kontokort använda i Sverige finns det risk för att verket har information, som gör att en rättelse från din sida inte betraktas som frivillig.

Det ska dock nämnas att av de ca 8.000 självrättelser där Skatteverket hittills tagit beslut, har Skatteverket ännu aldrig hävdat att rättelsen inte varit frivillig om Skatteverket inte informerat den skattskyldige innan denne gått in med rättelsen. Risken är alltså synnerligen begränsad för den som hinner först.

Omvänt gäller naturligtvis att om du fått information från Skatteverket om att du har medel i utlandet är en rättelse inte frivillig.

 

 

8.3    Bankläckor

Som de flesta med oredovisade tillgångar i utlandet vet har det förekommit ett fler­tal bankläckor under de senaste åren där anställda på banker stulit in­formation och sålt den eller överlämnat den till främmande stat. Det har bl.a. skett i Liechtenstein, Schweiz, Luxemburg, Frankrike, Karibien och USA.

När information från Liechtenstein såldes till tyska staten vidareförmedlade tyska staten denna bl.a. till den svenska staten, som öppnade ett antal skatteprocesser där de skattskyldiga i stort sett genomgående förlorade. När schweizisk information överlämnades till franska staten vidareförmedlades denna information till övriga EU-stater och i detta nystar det svenska Skatteverket för närvarande.

Det amerikanska skatteverket har betalat en s.k. ”whistle blower” 104.000.000 USD för att denne lämnat upplysningar till amerikanska staten om amerikaners tillgångar i utlandet.

I februari 2015 fylldes media av information om alla de konton som HSBC haft i Schweiz för utländska innehavare.

9

 

Nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz

9.1    Gällande dubbelbeskattningsavtal

 

Det nya dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz gäller fr.o.m. 2012‑08‑06. Det ska observeras att det handräckningsavtal, som finns i det nya dubbelbeskattningsavtalet, ger svenska staten möjlighet att inhämta information från Schweiz fr.o.m. kalenderåret 2012.

 

9.2    Handräckningsavtalet

 

För att Skatteverket ska kunna använda handräckningsavtalet måste Skatteverket ha information om att du har medel i utlandet.

Så kallade ”general fishing expeditions” är inte tillåtna. Förenklat uttryckt innebär det att Skatteverket inte kan vända sig till exempelvis Schweiz och begära all in­formation om alla personer som heter Anders eller Nilsson. Skatteverket måste istället ha en konkret misstanke om att en viss Anders eller en viss Nilsson har un­dandragit medel från svensk beskattning.

Här kan nämnas att en representant för USA vänt sig till Schweiz och bett att få ut information om amerikanska medborgares tillgångar i Schweiz. Denna information levererades synnerligen snabbt till det amerikanska skatteverket under hot om att schweiziska bankers kontor i USA annars skulle stängas.

Inom EU är den typen av tvångsmedel förbjudna.

10

 

 Placeringsformer

En aning förenklat kan det sägas att placeringsformerna kan indelas i fem katego­rier, nämligen:

 

  • Konto
  • Depå
  • Stiftelse, Trust eller Foundation
  • Bolag
  • Kombinationer av ovan

 

Ett konto eller en depå är vanligast.

Konton och depåer medför regelmässigt inga komplikationer vid självrättelser såvida inte beloppen uppgår till storleksordningen 10.000.000 miljoner kronor eller mer. Då kan komplikationer tillstöta.

Föreligger däremot bolag i utlandet kan det uppkomma ett flertal väsentliga kompli­kationer vilka redovisas nedan.

11

 

Medlens tillkomst

11.1    Kategorisering av medlen.

 

Förenklat uttryckt kan medlen delas in i några få kategorier.

  • Medel, som erhållits genom arv eller gåva.
  • I Sverige beskattade inkomster, som överförts till utlandet.
  • I utlandet intjänade beskattade inkomster.
  • I utlandet intjänade ej beskattade inkomster, i form av exempelvis provisioner, kick backs, stulna medel m.m.

 

Därtill finns naturligtvis i Sverige obeskattade medel, som överförts till utlandet. Ef­ter mer än 600 självrättelser kan jag konstatera att det är ytterst få, som kommit till mig med den sortens medel. Några få har dock gjort det och därigenom undvikit fängelse, vilket hade blivit fallet om Skatteverket hade hittat medlen före inlämnan­det av självrättelsen.

 

11.2    Medel erhållna genom arv eller gåva

 

Självrättelser beträffande medel erhållna genom arv eller gåva är normalt okompli­cerade om de görs på rätt sätt. Arvsskatt utgår inte.

 

11.3    I Sverige intjänade beskattade inkomster

 

Det är inte ovanligt att personer, som exempelvis avyttrat sitt företag eller sitt fas­tighetsbestånd och skattat av vinsten överför del av kapitalet till utlandet, vilket är fullt tillåtet. Det är dock relativt vanligt att avkastningen på det utländska kapitalet inte tagits upp till beskattning i Sverige.
En självrättelse beträffande avkastningen medför normalt inga komplikationer om den görs på rätt sätt.

 

11.4    I utlandet intjänade beskattade inkomster

 

Till den här kategorin hänförs i första hand inkomster som svenskar, vilka varit yr­kesverksamma i utlandet och då erhållit beskattade inkomster, som satts in på konton i verksamhetslandet och därefter inte tagits hem i samband med återflyttning till Sverige. Detta är vanligt förekommande men berör normalt belopp av begränsad storleksordning.

En självrättelse beträffande i utlandet beskattade medel medför normalt inga kom­plikationer om den görs på rätt sätt.

 

 

11.5    I utlandet intjänade ej beskattade inkomster i form av exempelvis provis­ioner, kick backs, stulna medel m.m.

 

Dessa inkomster borde regelmässigt ha tjänstebeskattats i Sverige. Dessutom borde det i åtskilliga fall ha erlagts arbetsgivaravgifter på erhållna belopp.

Om Skatteverket hittar beloppen innan självrättelse avgivits, kan det schablon­mässigt sägas att inkomstskatt plus arbetsgivaravgifter plus skattetillägg plus ränta ofta innebär att mindre än 10 procent av det ursprungliga beloppet återstår.

Självrättelser beträffande den här typen av belopp är ovanliga trots att risken för att Skatteverket hittar medlen ökar för varje år.

Det ska naturligtvis framhållas, som ovan nämnts, att risken för åtal och fängelse är högst betydande beträffande den här typen av medel.

Vad ovan sagts i detta avsnitt gäller endast om inkomsterna erhållits under de senaste tio åren. Om inkomsterna är äldre än så kan en självrättelse gö­ras på samma sätt som beskrivits ovan beträffande beskattade inkomster.

12

 

 Eftertaxering vid grovt skattebrott

Om den undanhållna skatten överstiger 10 prisbasbelopp (ca 400.000 kronor) något år föreligger det normalt grovt skattebrott.

För inkomståret 2015 kan eftertaxering, vid grovt skattebrott, under vissa förutsätt­ningar, ske för inkomståren 2004-2008.

Trots att Skatteverket i vissa fall har en laglig möjlighet att gå tio år bakåt i tiden har denna möjlighet hittills aldrig utnyttjats av Skatteverket i samband med själv­rättelser av här ifrågavarande slag.

13

 

 Inkomstberäkning

Efter att upplysningar inhämtats från aktuell utländsk bank görs en korrekt beräk­ning, där vi räknar fram den skatt som skulle ha betalats om medlen hade redovisats på ett riktigt sätt vid respektive års deklaration.

Det bör här anmärkas att full kvittningsrätt föreligger mot eventuella svenska kapi­talinkomster och utgifter de aktuella åren samt att den skattskyldige, åtminstone till viss del, har rätt till avräkning av utländsk källskatt, som redan erlagts i utlandet.

I en del fall leder detta, som redan nämnts, till att självrättelsen medför återbetal­ning av skatt från staten.

14

 

 Förmögenhetsskatt

Vid självrättelser under inkomståret 2015 utgår ingen förmögenhetsskatt, såvida det inte rör sig om grovt skattebrott.

15

 

Hur går det till?

Den som vill avge en självrättelse kontaktar mig (eller någon av de andra rådgi­varna som finns i branschen).

Jag lämnar – naturligtvis efter medgivande från dig – omgående in en självrättelse för din räkning. Därefter tar jag fram material från den utländska banken/de ut­ländska bankerna, sammanställer detta material på det sätt Skatteverket vill ha det strukturerat och skickar in materialet till Skatteverket.

 

 

15.1    Skatteverkets handläggningstid

 

Skatteverkets handläggningstid uppgår normalt till mer än 6 månader från det att materialet tillställts verket. När beslut erhållits ska skatten vanligen vara be­tald inom ca 4 veckor.
Den, som har beskattade inkomster i utlandet men som inte redovisat avkastningen på dessa medel blir, som redan nämnts, vid en självrättelse år 2015 beskattad för avkastningen för inkomståren 2009 och framåt.

 

 

15.2    Obeskattade medel

 

Om medlen intjänats före år 2004 och undanhållits svensk beskattning trots att de borde ha redovisats här är brottet nu preskriberat. Avkastningen på medlen kan då redovisas i en självrättelse, som redan nämnts, precis som om medlen hade be­skattats vid intjänandet.

Rättelsen görs normalt för inkomståren 2009-2013. När det gäller inkomståret 2014 redovisas detta i den vanliga inkomstskattedeklarationen.

Det ska här påpekas att en självrättelse naturligtvis kan lämnas in även för inkoms­ter under perioden 2004-2008 och att en sådan rättelse medför att den skattskyldige undgår såväl skattetillägg som åtal för skattebrott. I dessa fall kan dock skatt på­föras för inkomsterna och avkastningen på medlen även under perioden 2004-2008.

16

 

Särskilt om generationsskiften beträffande Stiftelser, Foundations eller Truster

Skatteverket är av uppfattningen att om en stiftelse, Foundation eller Trust är jäm­förbar med en svensk familjestiftelse ska utbetalning från denna beskattas som pe­riodiskt understöd i inkomstslaget tjänst, vilket innebär att skatten på större belopp uppgår till 57 procent.

 

Är det en stiftelse, Foundation eller Trust, som inte är jämförbar med en svensk fa­miljestiftelse ser Skatteverket istället igenom den och beskattar personen ifråga som om han ägde medlen privat. Det innebär att endast avkastningen blir beskattad och då i inkomstslaget kapital med en skattesats på 30 procent.

 

Skillnaden i beskattning är sålunda dramatisk.

 

Om stiftaren är i livet och stadgarna medger att han kan upplösa stiftelsen är den regelmässigt inte att betrakta som jämförbar med en svensk familjestiftelse.

 

Det innebär att den, som har en utländsk stiftelse, Foundation eller Trust omgående bör överväga att upplösa denna för att undgå att framtida uttag blir beskattade i in­komstslaget tjänst. Här finns ett flertal komplikationer, som måste beaktas samtidigt som det kan vara bråttom att vidta lämpliga åtgärder.

Kontakt

ErikHaglund

Normalt finns jag på Wistrand Advokatbyrås kontor i Göteborg.

 

Jag är dock även på vårt Stockholmskontor flera gånger i månaden.

Göteborg som ovan

 

Erik Haglund
Direkt: +46 (0) 31 771 21 42
Mobil: +46 (0) 705 86 66 77
E-post: erik.haglund@wistrand.se

Ditt namn (krävs)

Din e-post (krävs)

Ämne

Ditt meddelande